Det dröjde väldigt länge innan jag tyckte det var roligt att skriva. Säkert berodde det på att jag är vänsterhänt och i skolan tvingades skriva med höger hand. Jag skaffade tidigt en egen skrivmaskin där jag kunde skriva med båda händerna och fick använda fingrarna i vilken ordning jag ville, men några längre texter blev det aldrig. 1989 fick jag en egen bärbar dator och blev snabbt rätt duktig på Microsoft Word och släktforskningsprogrammet DISGEN. När jag sedan närmade mig pensioneringen hade jag ett välfyllt släktträd och en tjock bunt med noteringar om flera spännande levnadsöden som jag ville ta reda på mer om. Det var när jag började ställa samman allt detta som jag insåg, dels att det var väldigt roligt att skriva och att delar av det höll på att ta formen av en bok. Då bestämde jag mig för att bli författare och ge ut mina texter, så att fler än bara den närmaste familjen kunde ta del av det jag kom fram till. Det var då jag blev författare.
Jag är uppvuxen i Sandviken och kom till Stockholm i och med att jag gav mig ut i arbetslivet 1968. Skärgården och naturen runt stan är det jag uppskattar mest med att bo här. Vi har flyttat runt en hel del och har under kortare perioder bott i Nynäshamn och Örebro, men varje gång har vi återvänt hit.

Innan jag blev författare har jag arbetat som ingenjör, men är numera pensionerad. Sedan mer än 50 år är jag gift med Bittan och vi bor i en lägenhet i Sköndal söder om Stockholm. Med promenadvägar, sjöar, skogar och hästhagar i flera väderstreck. Dessutom har vi en sommarstuga på Dalarö. Ännu närmare bor sonen Mats och hans Maria och de två barnbarnen Nemo och Tuva. Man kan inte ha det bättre!
